0

Förord

Jens Allwood

Det finns många termer idag för forskningssamarbete över disci-plingränser Kanske är det ett tecken på att kärt barn har många namn. Två av dessa är på svenska ”flervetenskap” och ”tvärvetenskap”. På engelska använder man hellre adjektiv och substantiv i detta samman-hang och får på sätt fler termer, ”multidisciplinary”, ”interdisciplinary”, ”crossdisciplinary” och ”transdiscplinary”. På svenska kan vi också förutom ”flervetenskaplig” säga ”multidisciplinär” och förutom ”tvärve-tenskaplig” säga ”interdisciplinär” och eventuellt ”transdisciplinär”.

Allmänt sett kan man säga att de olika termerna indikerar olika intensitet i integration. Flervetenskap är det minst integrerade medan de andra termerna utöver ett gemensamt syfte indikerar en ökande grad av integ-ration som t.ex.  överföring av teori och metod från en disciplin till en annan, graden av vetenskaplig samsyn, graden av öppen diskussion och kritik över disciplingränser, graden av disciplinär nydaning och graden av tillämpning.

Den grundläggande formen kan alltså sägas vara ”flervetenskap”, där flera vetenskaper samordnas, i betydelsen att de strävar mot ett gemen-samt mål, men egentligen kan göra sitt arbete i separata spår och sam-ordningen av resultat överlåts åt en projektledning. Man får flera olika perspektiv, teorier och metoder. Det räcker att de samordnade är kom-petenta inom sina egna discipliner.

Lite annorlunda blir det om vi ökar intensiteten och går från samord-ning till samverkan och samarbete, från flervetenskap till tvärvetenskap-ens olika varianter. Här krävs i ökande grad att man förstår varandras perspektiv, teorier och metoder. Ibland krävs också att man är kompe-tent i flera discipliner, både gällande förståelse av teorier och använd-ning av metoder.

Även om sådan tvärvetenskaplig och multidisciplinär kompetens ibland förekommer, visar det sig dock i realiteten att den inte är så van-lig.

Föreliggande volym är ett försök att empiriskt illustrera graden av förstå-else över disciplingräns för olika metoder.

Företrädare för olika vetenskapliga inriktningar har inbjudits att beskriva sin favoritmetod eller sin syn på vetenskaplig metod utifrån egna prefe-renser, eventuellt formade av deras disciplinära tillhörighet(er). Varje författares bidrag har sedan lästs av de övriga, som ombetts att kom-mentera och skriva kritiska frågor till vad de läst. Dessa frågor har sedan sänts till författarna av varje bidrag som ombetts besvara frågorna.

Följande 9 forskare som representerar 7-8 discipliner medverkar i boken.

I bokstavsordning är de:

•    Elisabeth Ahlsén - Neurolingvistik- Aktivitetsbaserad analys av kommunikationsstörningar

•    Jens Allwood - Lingvistik, kommunikation och kognitionsveten-skap - Varför begreppsbestämning och begreppsanalys?

•    Leif Bloch-Rasmussen - Informatik - Informatik og Pragmatisme

•    Per Flensburg - Informatik - Om att beskriva verkligheten

•    Anders Gustavsson - Etnologi - Fältarbeten om känsliga (känslo-laddade) teman Subjektiva erfarenheter             och reflektioner

•    KG Hammarlund - Historia - Hur ser (god) historievetenskaplig metod ut?

•    Ulf Persson - Matematik - Vad är en matematisk metod?

•    Claes Uggla - Teoretisk fysik - Metoder inom naturvetenskap

•    Peter Währborg – Medicin - Metoder inom de medicinska ve-tenskaperna

Även om många av de medverkande i sin metoddiskussion väver in mycket av sin uppfattning om vetenskapsfilosofi, får man en ganska god uppfattning om skillnaderna mellan de olika disciplinernas sätt att närma sig metod. Det är har dock viktigt att komma ihåg att de 9 förfat-tarna i första hand representerar sig själva. Skillnader i uppfattning om metod kan ibland vara lika stora eller till och med större inom en disci-plin än mellan discipliner. Intradisciplinär variation kan vara större än interdisciplinär variation.

Skillnaderna mellan författarna kommer bland annat fram i deras håll-ning till vissa övergripande metodfrågor, som ofta är av vetenskapsfilo-sofisk karaktär. Nedan tar jag upp några av de frågor eller teman som författarna har eller implicerar olika uppfattningar om.

Generiska metoder

Finns det generiska (generella) vetenskapliga metoder som är giltiga oavsett disciplin och probleminriktning? En del författare anser här att det finns sådana metoder, medan andra anser att det inte gör det. Är metod alltid beroende av teori och problemställning eller finns det ge-nerella aspekter man alltid bör ta hänsyn till? Är t.ex. matematisk analys, logik och begreppsanalys något som skulle kunna användas i alla ve-tenskaper eller har alla discipliner enbart sina egna metoder att förlita sig på?

Sanning och kunskap

Många av författarna är eniga om att kunskap i enlighet med den klas-siska analysen från Sokrates, Platon och Aristoteles kan definieras som ”sann, berättigad tro”. De är också troligen relativt eniga om vad tro är, men betydligt mindre eniga om vad ”berättigande” och ”sanning” är. Vetenskaplig metod är i mycket procedurer för berättigande av tro och för att finna vad som är sant. Berättigande innebär att ha evidens och goda argument för det man tror är sant. Men uppfattningarna om vad detta innebär kan skilja sig.

Uppfattningarna går också isär om vad sanning innebär och bidragen sträcker sig här från att anse att sanning är ett påstående, en hypotes, en teori någon starkt tror på (kan benämnas subjektiv sanning) till att i vari-erande grad ansluta sig till någon eller några av de vanliga sanningsteo-rierna (praktisk nytta, konsensus, koherens och korrespondens, se Glanzberg (2021).

Förklaringar och förståelse samt förhållandet mellan natur¬vetenskap och humaniora-samhällsvetenskap.

Uppfattningarna går också isär om den roll som ”förklaringar” och ”för-ståelse” ska spela för vetenskap. Vissa författare anser i likhet med Dilthey och Windelbandt, se Von Wright (1971 och 2008) att förkla-ringar hör hemma i naturvetenskapen och förståelse i humaniora och samhällsvetenskap. Andra författare anser att alla vetenskaper behöver både förklaring och förståelse och att man inte kan skilja naturveten-skap och humaniora/samhällsvetenskap åt på detta sätt. Frågan om be-hovet av förståelse och förklaring är oberoende av frågan om vilka skillnaderna är mellan naturvetenskap och huma-niora/samhällsvetenskap. Det finns många andra skillnader som har att gör med vilken verklighetsdomän som undersöks, fysisk – biologisk omvärld kontra kultur o språk. Se även t.ex CP Snow (1961).

Subjektiv kontra objektiv.

En del författare anser att skillnaden mellan subjektiv och objektiv är viktig men är inte alltid eniga om innebörden av dessa termer. Är ”sub-jektiv” – privat observation, omdöme utan anspråk på allmängiltighet eller acceptans? Är intersubjektiv ett specialfall av subjektiv?

Är subjektiv en typ av ontologisk idealism (t ex solipsism, fenomenalism utan Gud)? Ibland associeras ”kvalitativ” med subjektiv men är inte ma-tematik en kvalitativ vetenskap?

På samma sätt kan ”objektiv ” ges olika innebörd. Är ”objektiv” det samma som ”intersubjektiv” eller är det samma som ontologisk realism (t.ex. reduktiv materialism)?

Ibland associeras ”kvantitativ” med objektiv så att forskning som grun-das på statistik ses som objektiv medan den som inte gör det ses som kvalitativ och subjektiv.

En del författare skriver om subjektiv sanning, andra om intersubjektiv sanning eller objektiv sanning.

Metodologisk reduktionism eller holististisk systemteori?

Ett annat metodrelaterat problem gäller om det bästa är att reducera det man undersöker till mindre problem, där man har en relativt klar förstå-else av ett litet antal precisa och specificerade faktorer, d.v.s. metodolo-gisk reduktionism och specialisering, praktiserat på olika sätt inom t.ex. fysik, medicin, historia och lingvistik.

Eller är det bästa är att försöka förstå hur det mesta hänger ihop och påverkar vartannat, t. ex. genom någon sorts holistiskt systemtänkande. Det finns olika varianter även av detta inom fysik, medicin, historia, lingvistik.

Vilken sorts information kan man få från begreppsanalys?

Den information man kan få från begreppsanalys beror bl.a. på vad utgångspunkten för begreppsanalysen är. Om man utgår från språk-bruket – bygger begreppen på vad en viss grupp människor kodifierat i sitt språk (tillgängligt genom intuition, enkät, intervju, korpus, lex-ika/encyklopedier). Om man utgår från empiriska observationer bygger begreppen på vad en viss person eller grupp lagt märke till i sin om-värld. Om man utgår från reflektion och dialektik (som ofta utnyttjar såväl språkbruk som empirisk observation) bygger begreppen på detta och kan ge tillgång till något mer abstrakt (matematik o filosofi). Dessa tre är utgångs¬punkter för begreppsanalys är dock inte ömsesidigt ute-slutande utan förenas ofta.

Etikens roll i forskning

Bidragen visar också att reflektion gällande etiska aspekter på forskning (d.v.s. i huvudsak att forskningen ska vara icke-skadlig för människor och djur) i varierande grad är viktiga för all forskning. Det finns flera olika fokus för etisk reflektion t. ex. forskningsdomän, forskarnas inbör-des relationer, förhållande till allmänhet, finansiärer, konsekvenser av utnyttjande av forskningsresultat. Etisk hänsyn till forskningsdomän är viktig särskilt för medicin, viss typ av psykologi, viss typ av etnologi, antropologi och sociologi. Etisk reflektion kring forskningsdomänen är dock inte lika viktigt för en del andra typer av forskning, t.ex. inte för matematik, logik och lingvistik. Även för de andra möjligheterna till etiskt fokus varierar relevansen av detta mellan olika discipliner

Missförstånd och brist på förståelse över disciplingränser

Eftersom vetenskaplig forskning ofta kräver lång erfarenhet och utbild-ning är det inte så förvånande att dialog och förståelse över ämnes- och disciplingränser kan vara förenad med brist på förståelse och missför-stånd. Men som vi redan observerat kan metodolikheter inom discipli-ner ibland vara större än mellan discipliner. Detta leder till att ibland de missförstånd eller brist på förståelse som kan ligga bakom oenigheter mellan discipliner även kan ligga bakom oenigheter inom en disciplin. Detta kan även gälla interdisciplinär och intradisciplinär enighet. Både skenenighet (samma uttryck men olika innehåll) och skenoenighet (olika uttryck men samma innehåll) kan förekomma såväl mellan disci-pliner som inom en disciplin.

Våra dialoger innehåller exempel på både brist på förståelse och miss-förstånd, vilka lämnar jag dock åt läsarna själva att upptäcka.

Ibland är övertygelsen om den egna ståndpunktens korrekthet så stark att man tror att andras brist på acceptans av denna ståndpunkt måste bero på brist på förståelse. Samma effekt kan uppträda om trycket på att uppnå konsensus är väldigt starkt. Man kan inte acceptera att någon förstår vad som hävdas men tycker/tror att det är felaktigt. Även detta kan förekomma i våra dialoger.

Slutligen kan Ibland kan även god förståelse, genuin samsyn och enig-het förekomma.

Som helhet visar bidragen, frågorna och författarnas svar, på många av de olikheter som finns mellan vetenskapliga discipliner och många av de utmaningar som finns i vetenskaplig samverkan. Förhoppningsvis kan en läsning av boken bli ett bidrag till att hitta lösningar när tvärve-tenskapliga fnurror på tråden uppstår.

Referenser

Glanzberg, Michael, "Truth", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Summer 2021 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL = <https://plato.stanford.edu/archives/sum2021/entries/truth/>.

Snow, C.P. (1961) The two cultures and the scientific revolution The Rede Lecture 1959 (New York: Cambridge University Press).

von Wright Georg Henrik (1971) Explanation and Understanding By Copyright Year 1971 ISBN 9780415470216 Published October 1, 2008 by Routledge