Ny sida 1

Här kan ledamöter i Strömstad akademi bidra med in debattinlägg. Skicka dem till akademi@stromstad.se och skriv
"debattinlägg" som ämne.

Åsa Morberg, 21 juni 2014
Att föra in metodik på alla lärarutbildningsprogram – ett sätt att låta de ”vanliga”
lärarna komma in i lärarutbildningen igen?

Begreppet metodik har skrivits in i examensordningen (1 februari 2014) för samtliga lärarprogram efter ett snabbt ministerbeslut. Varför valdes metodikbegreppet? Beslutet föregicks inte av någon offentlig diskussion alls, så man kan inte säkert veta. Frågor som omgående väcks är: Vad är orsaken till ett så snabbt beslut? Vad är det för slags metodik som förts in egentligen? Hur kan man förstå begreppet metodik i denna kontext? Vem ska arbeta med metodik i lärarutbildningen egentligen? Eftersom min avhandling[1] handlar om metodiken i lärarutbildningen så fångade beslutet min nyfikenhet och mitt intresse.
Läs hela artikeln här!

Kjell-Åke Forsgren, 5 maj 2014
Att tänka fritt eller rätt?
Först ett stort tack till Lasse och er övriga som har möjliggjort den högintressanta, oerhört stimulerande och lärorika "spanarträffen" i Strömstad med temat Barnbarnens århundrade. Den gav mycket att tänka på och till allt som fått maskineriet uppe på vindsvåningen att rassla till lite extra för min del hör diskussionen om Thomas Thorilds sentens "Tänka fritt är stort, tänka rätt är större" som inte är ett lösryckt citat utan motto för skriften ”Rätt eller alla samhällens eviga lag” (1794). Första gången jag såg den inskriptionen hajade jag till och tyckte att den var märklig och liknade en uppmaning till följsamhet och politisk korrekthet. Så kan den förvisso tolkas, den skulle till och med passa som devis i en polisstat, men nu står den på en vetenskaplig institution och det kan knappast vara detta som rektor Carl Yngve Sahlin hade i tankarna när han 1887 lät hugga in devisen över entrén till Uppsala universitets aula.

Läs hela texten här!

Slutsats: Den enda inskränkning av vår frihet vi måste godta är den som logikens lagar och respekten för fakta påbjuder. Därmed är också den enda gemensamma värdegrund vi behöver godta den vetenskapliga stringensen. Med detta går det också att hjälpas åt före publiceringen av våra alster. I övrigt ska vi vara fria. (Se också Lars Bromans inlägg i februari 2009.)

Biogasfuel in Sweden - something for Strömstad Academy to take an interest in?
Ari Lampinen, 17 April 2014

There are already 152 public biogas and/or natural gas filling stations in Sweden (and some 50 private filling stations). At the moment Gävle and Sala are the nearest to Falun.

The bad thing about ethanol is that it is sold as E85, meaning that it contains 30-50 energy-% of gasoline (more in winter). I suppose that when Swedish people buy green electricity they buy 100 % renewable electricity, not a mixture of renewable with fossil or nuclear? Why should traffic fuels be different? At least I want to use 100 % renewable transport energy such as I use 100 % renewable electricity (wind power since 1998, when it was possible in Finland to do). I wonder if anyone has asked Swedish consumers about this?

At the moment 100 % compressed biogas (CBG100) is the only 100 % renewable fuel, which enables to travel across Europe by renewable energy only. For example, I have gone from Finland (via Haparanda) to Southern France without using natural gas or gasoline (all biogas cars can use also natural gas and gasoline).

However, for ordinary consumers it is difficult to know, which methane stations sell 100 % biogas from those selling 100 % natural gas or blends of biogas and natural gas. Especially in Sweden this information is usually not given at the pump and it is not given in the national filling station map: http://www.gasbilen.se/Att-tanka-din-gasbil/Kartbok

But for example in Germany, which has the highest number of methane filling stations (over 900) and the highest number of CBG100 stations (some 150) gives information of the environmental quality in their filling station map, i.e. for each station they give the share of biogas in the gas sold. It may be zero in which case it is 100 % natural gas, or 100 % for CBG100, but also many blends are available, such as CBG10, CBG20 and CBG50. Sometimes in Sweden this info is given at the pump, but it is rare. I am quite sure it is a problem for consumers who want to avoid fossil energy.

I created and maintain the Finnish filling station map: https://mapsengine.google.com/map/viewer?hl=fi&authuser=0&mid=zDYO6uW0-sIE.klgSa9MoWUuY. It gives the biogas content information and also information of what is the source of biogas sold in each station. This way customers can also avoid energy crop based biogas and concentrate their purchasing power on waste based biogas. Although there are only 21 biogas filling stations in Finland, all of them are CBG100 stations. It may be more than there are CBG100 stations in Sweden.

But in Sweden there is reluctancy to do it. I suppose domestic consumer demand would be needed.

One other problem in Sweden and many other countries as well is that almost all biogas filling stations are called CNG stations (compressed natural gas). It is obvious that environmentally conchious consumers would not use such stations. I also would not use them, if I did not know they actually sell biogas (CBG). In general, using fossil energy names for renewable energy forms should be forbidden, but unfortunately it is common in the methane fuel field. I made a proposal to change this:

In Sweden there is no interest for change. Again I suppose that the change is possible only after consumer demand is sufficient.

For that reason I think it would be important to make a consumer study in Sweden on these issues. Could Strömstad Akademi initiate it? Because it is known that the established methane fuel community does not want this change (they do not want to give negative image on natural gas and other types of methane fuels, like shale gas, which are coming to the Swedish market) I think this study would be better if done with fresh perspective, by organizations not members of the establishment.

Nils-Göran Areskoug, bitr. prof. Strömstad akademi, 12 April 2013
NORDISK FORSKNINGSPOLITIK FÖR TVÄRVETENSKAP
Inbjudan till diskussion om arena för gränsöverskridande dialog
I flera skrifter utgivna av Strömstad akademi har frågan om tvärvetenskapens roll i det akademiska landskapet berörts, så exempelvis akademiledamöterna Gunnar Windahl (26-34), Per-Sigurd Agrell (35-37) i ”Bredd och djup. Strömstad akademi presenterar sig” (AAS-3) och Nils-Göran Areskoug i ”Konst och vetenskap i samspel” (AAS-13). Gunnar Windahls devis i förordet till AAS-3, ”Sapere Aude!”, måste tolkas som en uppmaning att söka visheten utan att hindras av ämnesgränser som i många fall har administrativa orsaker eller som överlevt sig själva.
Ett svar på utmaningen att rita om ämneskartan – och för den delen även fakultetsindelningen – kanske rymmer en del av lösningen av dilemmat om hur vi vill att framtidens vetenskap ska möta våra ökade krav och omgivningens förändringar: Första steget i den processen är att börja söka principer som kan förena två olika krav – kravet på fokus och precision och kravet på bred hänsyn och mångfaldiga perspektiv.
Läs vidare här!

Ingrid Liljeroth, bitr prof i specialpedagogik, Strömstad akademi, 6 april 2013
Tankar med anledning av frågan om den fria akademin och krav på skrifter
På så kallad förekommen anledning fick jag klart för mig att frågan om krav och bedömningar av skrifter har kommit upp. Jag började fundera över vad det har för konsekvenser och hur frågan hör ihop med idén om den fria akademin. Här är några korta tankar om ett stort och komplext ämnesområde.
Om den fria akademin: Själv tilltalades jag av idén om friheten i tänkandet inom akademin vilket gjorde att jag ansökte om att bli ledamot. När jag blev pensionär kände jag att något lyftes av mig. Jag hade upplevt att kvaliteter som jag känner som viktiga var hämmade när jag hade anställning på universitetet. Jag kunde tänka friare och det blev lättare inte minst att skriva och forska. Det har för mig blivit en tillgång i mina insatser. Det är nu möjligt för mig att själv avgöra vad det är som ska vara drivande.
Frågan om vilka idéer som ska ligga till grund för akademin aktualiserades ju av Lasse Broman under hösten. Bodil Frisdal fick i uppdrag att ta sig an frågan. Jag gick tillbaka till det som kom fram då. Här är några exempel på vad jag fastnat för:
Läs vidare här!

Nils-Göran Areskoug, bitr. prof. Strömstad akademi, 5 April 2013
THE STATE OF THE PRESENT STATE
A COUNTERPOINT on “Scandinavia: Model management. Swedish business is being cast as a model for long-term stability and growth”, Financial Times (FT), 20 March 2013, and, on March 15, “Swedish prime minister Fredrik Reinfeldt. The Swedish prime minister on budgets, basketball and the Eurovision song contest.”
PRELUDE: Our conversation on the Swedish and Nordic model continues by crossing outside and inside perspectives. The unusually bright spotlight on Sweden in recent global media calls for a comment. As in music, where two melodies form a harmony, the flow of chords and discord need sensitive modulation, and attentive listening to the facts of the world, especially among the leaders governing the dynamic unfolding of the interface between value creation in corporate business and systems regulation by policing the state.
Read more here!

Nils-Göran Areskoug, bitr. prof. Strömstad akademi, 5 April 2013
WILL THE NORDIC SUPERMODEL EVOLVE INTO A UNION?
A COUNTERPOINT on “The next supermodel“ (The Economist, Special report: The Nordic countries, print edition Febr 2, 2013)
PRELUDE. How does our country fare, to be honest? What about our Nordic neighbors? Obviously, in view of the unraveling crisis in Southern Europe and in the EU system, it is no surprise that the relative wealth and stability in Sweden and the Nordic countries attract global attention. But is it really true that our country is a fairytale? How do we as insiders relate to the rosy picture painted by one of the most influential weekly economic magazines? Have we as Swedes (perhaps descending from the Viking on the cover image of the issue, with horns and paraphernalia) earned their praise or should we remain modest and skeptical, devoting ourselves to the unrelenting work of improving our society, openly and honestly diagnosing its failures in an effort to finding efficient remedies for the future and for next generation?
After an email conversation with academic friends in the US, UK and in Canada (who are granted anonymity but thankfully honored) I tried to help my friends by answering their inquiry post reading the Economist laudation, eager to protect them from the sudden shock and disappointment they would all suffer should they prematurely decide to invade our country, blaming misrepresentations of the article under scrutiny.
The Nordic reader is strongly advised to study the articles in The Economist (online:http://www.economist.com/printedition/2013-02-02) or visit a nearby library.
Read more here!