Aktuellt från Strömstad akademi: Nr 2, februari 2009
Redaktör: Aadu Ott, aadu.ott@stromstadakademi.se
Adressater:
ulf.berg@organic.lu.se,
lars.blomberg@kau.se,
lars.broman@stromstadakademi.se,
kaforsgren@gmail.com,
Bodil.Frisdal@comhem.se,
t.georg.graner@gmail.com,
Christina.Heldner@rom.gu.se,
e.hofren@telia.com, erik.hofren@stromstadakademi.se,
bengtj.johansson@ped.gu.se,
sverker.molander@chalmers.se, sverker.molander@stromstadakademi.se,
dag.nordmark@kau.se,
carl.olivestam@stromstadakademi.se,
aadu.ott@stromstadakademi.se,
peter.revay@glocalnet.net,
ernst.van-groningen@isp.uu.se,
Lennart Wetterberg <08-256970@comhem.se>,
gunnarwindahl@hotmail.com,
sven.moosberg@stromstad.se,
peter.heie@stromstad.se,
sven@ostfoldforskning.no,
Redaktörens ruta
Tiden går och ett nytt år har börjat. Akademin utvecklades på ett kraftfullt sätt under sin första verksamhetstermin under hösten 2008. Många administrativa problem med hemsida, mailadresser etc fick då sin lösning.
Vi hoppas att arbetsåret 2009 kan innebära att det som utgör kärnverksamheten för en akademisk sammanslutning, dvs forskning, kan initieras och utvecklas. Kanske i form av att, till att börja med, en elektronisk publikationsserie kan startas.
Det vore värdefullt med feedback från Dig med förslag till gemensam verksamhet, där medlemmarnas olika unika och värdefulla kompetenser skulle kunna tas till vara.
Rektor Lars Broman har ordet:
Först en ursäkt! Jag har segat med att ordna med mejladresser @stromstadakademi.se till dem av er som vill ha. Eftersom jag strax åker till Indien och blir borta 2 veckor, så ber jag er ha tålamod i frågan tills i mitten av mars när jag är tillbaka.
Sedan två uppmaningar! De flesta ledamöterna har i god ordning betalat in medlemsavgiften 400:- till akademins postgiro 487542-3. De av er som känner på sig att ni har missat detta ber jag göra det inom ett par veckor. Samma uppmaning om personliga presentationer, som fortfarande saknas från flera av er.
Så till mina egentliga ärenden! Strömstad akademi har nu nått upp i ett antal ledamöter, som gör det meningsfullt att på allvar börja planera gemensamma projekt och aktiviteter.
Vi har vårt första stora möte fredag-lördag 26-27 juni i Strömstad i form av en Akademisk högtid. Den planeras bestå av ett årsmöte, en konferensdel med presentationer av akademins ledamöter och en föreläsning av vår första hedersprofessor Lawrence L Kazmerski från US National Renewable Energy Laboratory, en högtid med installation av alla akademiledamöter, samt en gemensam middag. På lördagen planeras också en utflykt till Sveriges första marina nationalpark, Kosterfjorden.
Jag hoppas att ni redan nu bokar in de här dagarna i era kalendrar! Praktisk information kommer att skickas ut efter akademistyrelsens planeringsmöte 2 april. Men börja gärna redan att fundera över era presentationer, där ni får tillfälle att berätta om er forskning. Tanken är att presentationerna ska publiceras i en antologi, med Aadu Ott och Carl Olivestam som redaktörer - se separat artikel i nyhetsbrevet!
Jag funderar en hel del kring vad som skulle kunna bli ett gemensamt forskningsprojekt för alla ledamöter i Strömstad akademi som vill vara med. Vår akademi har ju mycket bred kunskap över hela vetenskapsfältet! En grundidé kan vara att utveckla begreppet PUS - Public Understanding of Science - och då menar jag förstås all vetenskap, inte bara naturvetenskap. Ett tänkbart tema skulle kunna vara "Vetenskap på museum".
Utifrån en kartläggning av vad som finns borde vi kunna undersöka hur man skulle kunna bära sig åt för att förmedla olika vetenskapsgrenar - natur, medicin, ekonomi, humaniora, osv - med hjälp av interaktiva montrar i museimiljö. "Som vanligt" är kravet edutainment, men med vår samlade kunskap och erfarenhet borde vi kunna komma längre än så.
Vi har ju akademiledamöter som kan hjärna-inlärning, som kan vetenskapskommunikation på science centers, som kan museologi, och som kan vetenskap över hela fältet. Själv skulle jag kunna tänka mig att utveckla delbegreppet PURE - Public Understanding of Renewable Energy. Jag ser med spänning fram emot era reaktioner på mitt förslag - gärna till nästa nyhetsbrev!
Några tankar som jag fått från Erik Hofrén: "Idén om Vetenskap över alla gränser är bra. Hur möter vetenskapen och hur ser den ut när den möter sin publik och brukare på centers och museer. Har en internationell dimension. Vad skiljer från andra media som radio, TV, böcker, Internet, bloggar etc. Låt oss spåna vidare, vore roligt."
Prorektor Carl Olivestam har ordet:
Strömstad akademi i tiden och för framtiden
Som prorektor vid Strömstad akademi har jag anledning att fundera både över akademin och min roll i den.
När akademin för en tid sedan bildades var det verkligen något som ligger i tiden. Allt fler rapporter har visat på att samhällets välfärd bygger på att allt fler kan vara i produktivitet under längre tid. Men trots denna insikt har inte de styrande i samhället kunnat säga nej till den traditionella synen på när personer ska avskiljas från de arbeten de varit aktiva inom. Inte minst för aktiva forskare inom universitet och högskolor har denna åldersfixerade deadline upplevts som svårbegriplig, särskilt som detta är något så svenskt utan motsvarighet inom övriga EU.
Strömstad akademi har därför en uppgift för framtiden både genom att erbjuda en plattform för aktiva forskare och för samhället genom det bidrag som vi kan ge från denna plattform.
Det är därför naturligt att vår akademi växer, men det handlar inte bara om forskning.
Minst lika viktigt är det att satsa på utbildning. Och det är närmast på detta område som jag skulle vilja satsa. Det handlar om att identifiera de utbildningsbehov som finns i det omgivande samhället. Därmed möter vi t ex de förväntningar som vår värd och styrelserepresentant, Strömstad kommun, kan ha rätt att förvänta sig av oss.
I en tid då det mesta inom utbildningsväsendet ska förändras finns det anledning att vara väl förberedd för att kunna ta till sig av fördelarna som erbjuds och inte hamna i en position av att känna sig förbisprungen. Här har vi som forskare och utbildare, med goda kontakter sedan länge med utbildningsansvariga inom statliga verk och utbildningsdepartement, något att erbjuda. Redan den 2 april ska vi ha en första kontakt med utbildningsansvariga politiker och tjänstemän inom Strömstads kommun. Vad som kommer därur ber jag att få återkomma till. Jag vill samtidigt framhålla att vi inte begränsar vår kontaktyta till just vår värdkommun utan ser gärna kontakt med fler.
Det vore att försumma tillfället till verklig ut veckling om förändringarna inom utbildningsområdet endast skulle begränsas till organisatoriska förändringar. Vi har inom vår akademi en särskild satsning att erbjuda till förnyelse av den pedagogiska verksamheten. Också här finns anledning att se över grunden för undervisningen.
Piaget och Vygotskij formade för 100 år sedan sina teorier som har präglat och fortfarande har inflytande över den pedagogiska verksamhet som pågår i våra skolor. Skinner, som i tid är något senare, tittar nog alltjämt fram här och där även om man inte vill erkänna det.Men på allvar har inte mycket hänt förrän när vi lämnat 1900-talet för ett nytt årtusende. Inte minst den tekniska utvecklingen har gett förutsättningarna för en nydaning inom det pedagogiska området. Vi som på svensk mark startat denna nya process kallar det för neurodidaktik: att på neurovetenskaplig grund kunna utveckla en undervisning och en lärandesituation med kunskap om hur hjärnan egentligen arbetar. I tre skrifter har vi redan visat på möjligheterna. På olika konferenser utvecklar vi denna didaktik. I forskning samverkar jag och andra didaktiker (t ex vår redaktör Aadu Ott) vid Strömstad akademi, med forskare från Sahlgrenska akademin i Göteborg. Självklart är det ett sätt att möta kommande yttre förändringar inom utbildningsväsendet genom att möta dem med en inre utveckling.
Aktuellt från Strömstad
Vid styrelsemötet den 19 januari 2009 fattades ett beslut om att nästa styrelsemöte, torsdagen den 2 april 2009, skulle förläggas till Strömstad.
Mötets målsättning är att etablera kontakt med kommunens utbildningsansvariga och att, om så önskas, i exempelvis någon klass på Strömstads gymnasium presentera något om pågående forskningsprojekt inom högaktuella områden som exempelvis "förnybar energi" eller "lärande på hjärnans villkor". Planeringsarbete pågår inför den dagen.
Aktuella projekt
Göteborgsgruppen, som samarbetar med Institutionen för Pedagogik och Didaktik vid Göteborgs universitet, via Kollegiet för Neurodidaktik fortsätter med att fokusera sin verksamhet på temat Lärande på hjärnans villkor.
I en skriftserie som fortlöpande publiceras på kollegiets hemsida finns nu tre skrifter i pdf-format:
1. Ott, A. & Olivestam, C. E. (Red.) 2007: Neurodidaktik. Om hjärnvägar och knutpunkter.
Det är en antologi som behandlar lärande, hjärnans struktur och funktion.
2. Ott, A. 2008: World Wide Workshop in Technology Education. Interaction between Brain, Mind & Artifacts in Museum Contexts.
Boken utgör en sammanställning av främst konferensbidrag till ETEN-konferenser (European Teacher Education Network) utgående från seminarier och forskningsresor under 27 år, förlagda till museer och andra vetenskapligt intressanta miljöer i Athen, Rom, Florens, München, Paris, London, Berlin & Orlando.
3. Olivestam, C. E. & Ott, A. (Ed.) 2009. Neurosciences & Teaching & learning. Research Review & Articles.
Skriften innehåller en sammanställning av publikationer som behandlar olika aspekter av forskning inom temat ”Kultur & Hälsa” varvid didaktiska, biologiska som medicinskt tongivande och trendsättande sk ”seminal papers” presenteras.
Det skulle vara värdefullt om Du sänder in en liten notis om någon aktuell publikation som Du tror att de andra medlemmarna kan bli berikade av att läsa.
Nytt från forskningsfronten
Göteborgsgruppen håller på med att planera en interventionsstudie med elever i grundskolan för att studera den verkan som fysisk och kognitiv aktivitet kan ha på neurala strukturer med användning av fMRI-teknik.
Det skulle vara intressant och intresseväckande om Du kunde, på ett par rader skriva lite om Din pågående forskning.
Nyutkommen litteratur och publikationer
Ett aktuellt forskningsområde är ”dyslexi”. Juha Keres har 2008 gett ut boken ”Dyslexi . Stavfel i hjärnan” på KI Univ Press. Det är en mycket läsvärd skrift som visar på hur gener styr och påverkar beteende, i detta fall dyslexi. Vikten av tidiga insatser betonas. Det finns många värdefulla referenser i boken.
I Göteborg planerar vi att i september 2009 bjuda in Eveline Crone från Leiden på en konferens om ”developmental psychology & neuroscience”. Hon är en yngre forskare som gjort uppmärksammade studier med fMRI varvid hon jämfört hur hjärnor på försökspersoner i åldergrupperna 8-9; 12-13; och ca 25 år löser problem. Hon studerar hur hjärnans mentala och fysiologiska utveckling skiljer sig mellan grupperna. Om man googlar på hennes CV så finns det länkar därifrån till alla hennes publikationer – som vid direkt sökning kostar betydliga summor.
Det är förunderligt vilken enorm mängd information som finns på nätet.
Du kanske har några tips om hur en fattig forskar kan kringgå det kommersiella inseglet som börjar omge allt fler av dessa källor?
Du kanske kan tipsa om någon intressant konferens som andra ledamöter i vår akademi kan vara intresserade av?
Medförfattare söks
Det skulle vara värdefullt om vi kunde lansera ett gemensamt projekt i form av en antologi som kunde visa, för omvärlden, att vi håller på med avancerade och väsentliga studier. Texterna till antologin skulle, som korta föredrag, kunna presenteras vid den planerade konferensen den 26 - 27 juni i Strömstad.
Skulle man kunna tänka sig en preliminär tidsplan som att:
Tema och titel meddelas före den 15 mars till aadu.ott@stromstadakademi.se;
Abstrakt före 15 maj;
Manus före 26 juni;
Publicering senast den 13 december;
Författare: Akademins ledamöter.
Det är egentligen inte helt enkelt att finna ett övergripande tema som kan uppfylla kraven på att vara såväl intresseväckande som aktuellt och inom vilket de olika medlemmarnas skilda ämneskompetenser skulle kunna komma till sin rätt.
En tanke går till författaren Andy Hargreaves uppmärksammade bok: ”Läraren i det postmoderna samhället”. Hargreaves argumenterar för att vi lever i en brytningstid mellan modernistiska – och postmodernistiska värderingar.
Författare som exempelvis Sven-Erik Liedman och Georg Henrik von Wright fångar upp de modernistiska strömningarna från den Franska Revolutiones tid då vetenskap och förnuft fick en renässans bl a i ”onelinern” som Jean Francoise de Condorcet myntade med orden: ”Toute decouverte dans led sciences est un bienfait pour l´humanité.”
De på vetenskap och industri baserade världskrigen under det gångna århundradet har dock fått många att ställa sig frågande inför Condorcets tes.
En antologi som belyste frågan om brytningen mellan modernism, som enligt Hargreaves kan karakteriseras med metaforen ”äggkartong” där ordning och storskalighet råder och postmodernisk, som Hargreaves anser karakterieras av ”den rörliga mosaiken” varvid man
l a har småskaliga och flexibla arbetsplatser, skulle kunna vara mycket värdefulla.
Övergången från modernism till postmodernism innebär för exempelvis lärande ett bejakande av utveckling av flexibilitet och handlingsberedskap inför en okänd framtid.
David Ingvar myntade för flera årtionden tillbaka begreppet ”minne av framtiden” – ett begrepp som nu behandlas i hjärnforskningen under temat ”the prospective brain” av bl a gruppen kring Daniel Schackter.
Son preliminärt sammanhållande tema skulle man kunna tänka sig en rubricering som
Forskaren i det postmoderna samhället. Inom detta tema faller naturligtvis science centers och museer som inte längre betraktas som förvaringsplatser för ett ärorikt förflutet utan som databaser för att kunna projicera trender på ”framtidens bildskärm” som von Wright skriver i boken Att förstå sin samtid.
Man skulle kunna betrakta en antologi av detta slag som ett kvalificerat inlägg i den pågående ”framtidsdebatten”.
Utbildning
Utbildningsfrågor kommer att utgöra en viktig punkt på dagordningen vid mötet med kommunens representanter den 2 april. Tankarna från den nämnda boken ”Läraren i det postmoderna samhället” kommer, tillsammans med förslaget om reformering av lärarutbildningen och den svenska skolan, att utgöra en grund för diskussionen om vilka
insatser som Strömstads akademi skulle kunna göra.
Kalendarium
I denna ruta mottas förslag till verksamhet från medlemmarna:
Under första halvåret har vi preliminärt tänkt oss att anordna en konferens och möte med alla deltagare i Strömstad den 26 juni. Inget program finns ännu.
Slutord
Redaktören för detta Nyhetsblad, OA, hoppas att Du inspireras till att bidra med material till nästa nyhetsblad som beräknas komma ut vid mitten av april Det skulle vara bra med en deadline för inlämnat material: Föreslår den första april.
Jag tror att ett Nyhetsblad med en sådan lättsam form och innehåll som ovan kan bidra till att Du lär känna de andra medlemmarna genom den vetenskapliga gestaltning som deras forskning och deltagande i olika projekt återger.
Sävedalen den 15 februari 2009
Aadu.Ott@stromstadakademi.se