Aktuellt från
Strömstad akademi: Nr 17 2013
7 april 2013
Redaktörens ruta
Ärade ledamöter!
Jag vill
påminna om vår planerade antologi för 2013 ”Vår
bättre framtid”. Sänd in era bidrag till
gunnarwindahl@hotmail.com
(max 10 A-4 sidor).
I detta brev funderar Aadu Ott
över hur vår framtid kan tänkas te sig när vi ’ser’ framtiden med öppna
ögon. I senaste numret av TIME (1 april) finns ett förskräckande
reportage om rasism och främlingsfientlighet i Ungern. Det rör sig
framför allt om antisemitism och förföljelse av romer. Ungern tillhör
EU. Grekland tillhör också EU och där är fascistpartiet Gyllene Gryning
på stark frammarsch. Blundar vi inte bara för en eventuell otäck framtid
utan också för en otäck samtid? Gyllene Gryning, Jobbik, Dansk
Folkeparti, Sverigedemokrater är verkliga rörelser som finns inpå
knutarna. Efter Auschwitz kan man tycka det vore omöjligt det som nu
sker i Ungern där en del av den judiska befolkningen funderar på att
lämna landet. Hur är detta möjligt i ett modernt Europa? Georg
Fredrickson skriver i sin läsvärda bok
Racisn.
A Short
History:”What makes Western racism so
autonomous and conspicuous in world history has been that it developed
in a context that presumed human equality of some kind. First came the
doctrine that the Crucifixion offered grace to all willing to receive it
and made all Christian believers equal before God. Later came the more
revolutionary concept that all “men” are born free and equal and
entitled to equal rights in society and government….If equality is the
norm in the spiritual or temporal realms (or in both at the same time),
and there are groups of people within the society who are so despised or
disparaged that the upholders of the norms feel compelled to make them
exceptions to the promise or realization of equality, they can be denied
the prospect of equal status only if they allegedly posses some
extraordinary deficiency that makes them less than fully human. It is
uniquely in the West that we find the dialectical interaction between a
premise of equality and an intense prejudice toward certain groups that
would seem to be a precondition for the full flowering of racism as an
ideology or worldview”. Är
det denna schizofrena situation som gör att vi bagatelliserar eller
smygande vänjer oss vid dessa avskyvärda samhällsfenomen? Hur var det
bara möjligt i vårt land att polisen jagade folk i tunnelbanan utifrån
deras hudfärg?
En amerikansk
vän avslutade ett pessimistiskt hållet brev till mig med dessa rader:
“as the New York black reading a Yiddish newspaper said when asked
whether he was a Jew, Das fehlt
mir noch”.
Från er rektor/From
your Vice Chancellor (bilingual as usual)
Acta Academiae Stromstadiensis
AAS finns nu inlagd i Digitala vetenskapliga arkivet DiVA. Alla hittills
publicerade AAS-skrifter, första antologin och uppsatser i antologierna
finns med nyckelord på
http://www.diva-portal.org; i allt 25 titlar. Vill du se hur det ser
ut så gå in på hemsidan och skriv
Strömstad akademi i frågerutan så kommer alla titlarna upp. Du kan
också söka på författare, ord i titel eller nyckelord. Stort tack till
bibliotekarie Elisabeth Näverå, Högskolan Väst, som håller i detta.
Ledamöter är
välkomna att skicka in manuskript för publicering i AAS; för närmare
information se
Nyhetsbrev nr
16. Ditt manus måste innehålla 3-6 nyckelord. Har du med ett
abstract så finns det att läsa i DiVA utan att man behöver ladda ner
hela texten.
Acta Academiae
Stromstadiensis AAS is now found also in the Swedish Digital Scientific
Archive DiVA. All published AAS publications, the first anthology and
papers are now available with key words on
http://www.diva-portal.org; in
all 25 titles. If you are curious about what it looks like, go to the
URL and write Strömstad akademi
in the question frame; then all entries will be listed. While most are
in Swedish, there are several texts in English. You can also search for
author, word in title,
or keyword. Many thanks to
Librarian Elisabeth Näverå, University West, who runs this for us.
Fellows are most welcome to send manuscripts for publication in AAS; for
more info. see
Newsletter
No. 16. Your manuscript must include 3-6 keywords. If an Abstract is
included, it will be available in DiVA without having to download the
full text.
Om debatten på hemsidan
About debate on the web page
Akademins
debattsida
Debattforum har sovit en törnrosasömn i några år. Nu har den dock
vaknat till liv, så gå gärna dit och kolla! Ni är förstås alla välkomna
att skicka in era inlägg till
akademi@stromstad.se och göra detta till en levande sida. Nyligen
har 4 inlägg publicerats:
6/4 Ingrid Liljeroth,
Tankar med anledning av frågan om den fria akademin och krav på skrifter
5/4 Nils-Göran Areskoug, THE STATE OF THE
5/4 Nils-Göran Areskoug, WILL THE NORDIC SUPERMODEL EVOLVE INTO A
4/4 Nils-Göran
Areskoug, AKADEMILEDAMOT FÖRESLÅR: Samordnat kompetenscenter för familj
och barn efter skakande rapport om barn som berövas sina föräldrar
The Academy’s Debate Forum page has been a Sleeping
Beauty for some years, but has now become alive. You are all welcome to
contribute by sending your interjection to
akademi@stromstad.se.
Recently, 4 papers have been added, 2 of them in English (Areskoug 5/4).
Om ledamöter på hemsidan
About Fellows on the web page
Alla ledamöter
finns på hemsidan under fliken
Ledamöter.
Där har jag plockat bort mejladresserna och istället skrivit generiskt
fornamn.efternamn@stromstadakademi.se utom i några fall där adressen
är tvetydig, men då har jag ersatt @ med
(at). Några av er har klagat
över mycket spam, så jag hoppas att detta ska hjälpa. Tack till Johan
Vestlund som har tipsat om ändring.
Det skulle vara bra
att få reda på vilka av er som använder akademi-mejladressen och vilka
som inte gör det. Som det är nu så skickar jag mejl till både den
adressen och till en annan (om ni har en sådan). Mejla gärna till
akademi@stromstad.se och
berätta om det räcker att skicka till akademi-adressen eller om ni
aldrig använder den och därför tycker att jag lika gärna kan ta bort den
och i ledamotsförteckningen lägga in den adress som ni använder istället.
Flera av er men
långt ifrån alla har fyllt i information om er på hemsidan; klicka på
era namn så ser ni hur det ser ut. Ni som har text och bild på hemsidan
kanske vill ändra; mejla i så fall ändringsförslag. Ni som ännu inte har
lagt in något ber jag att ni gör det; mejla text och bild så lägger jag
in det.
You are all
present on our web page under the tab
Fellows.
There I have omitted the direct email addresses and written a generic
forename.familyname@stromstadakademi. se
(few exceptions). Some have
complained about much spam, but I hope this will help. Thanks Johan
Västlund for pointing this out.
I
would like to know which of you who use your Academy adress and which
who don’t. Presently I send emails both to your academy address and to
another address (if you have one). Please send a message to
akademi@stromstad.se and tell
if it is enough to send emails only to the academy address, or if you
never use it (so I can take it away and list your other address
instead).
Several of you but not everyone has filled in your personal information
page; click on your name to see what it looks like. If you want to
update the information, please do. If the page is empty, please send me
text and a portrait, which I can add to the page.
Kommande händelser
Coming events
Möte med akademin 7/5 på
Experimentarium i
Köpenhamn; se Nyhetsbrev nr 16. Du påminns om föranmälan senast 1/5 till
bodil.frisdal@stromstadakademi.se.
Meeting with the Academy 7/5 2013 at Experimentarium,
Akademiska högtiden 2013
äger rum 24-26/6; se Nyhetsbrev nr 15. Inbjudan att delta och hålla
anförande skickas ut i mitten av april.
The Academic Festival 2013 takes place 24-26/6; see
Newsletter No. 15. Invitation to participate and give a presentation
will be sent out in mid-April.
Symposium om vetenskaplig
allmänbildning i
Trollhättan i samarbete med Högskolan Väst 27/9.
Symposium on Public Understanding of Science in
Trollhättan in collaboration with University West 27/9.
Symposiet som
arrangeras med anledning av akademins 5-årsjubileum pågår mellan 1000
och 1700 i sal C118 på Högskolan Väst. Huvudtalare från akademin är Erik
Hofrén, Aadu Ott och Mariana Back. Flera kan anmäla kortare
presentationer. Symposiet är kostnadsfritt men deltagarna betalar
självkostnadspris för lunch på högskolan och – om man så önskar – middag
fredag kväll. Inbjudan kommer att skickas ut
före sommaren.
The
Symposium is arranged on the occasion of
Hoppas vi ses i Köpenhamn 7/5 –
men annars i Strömstad 24-26/6! Mvh/Lasse.
Hope to see you in Copenhagen 7 May – or else in
Strömstad 24-26 June! Regards/Lasse.
Ott’s Spot
Mot en bättre framtid?
Jag sitter här
den första april och funderar över hur jag skall kunna få ihop material
som skulle kunna utgöra underlag till en artikel om
Framtiden i nästa antologi.
Dagens datum gör dessutom frågan vansklig att hantera.
Ett uttryck
dyker upp i mitt medvetande: ”Det
enda man med säkerhet vet om framtiden, är att man inte vet något med
säkerhet om framtiden.” Men är det så enkelt? Kan vi inte bara slå
bort och låtsas blunda inför de farhågor som tankar om klimatpåverkan,
resursuttömning, miljöpåverkan, överbefolkning mm. kan aktualisera? Var
det inte den antike tragöden Aiskylos som, i dramat Agamemnon, framhöll
att: ”Den som spörjer om
framtiden sörjer i förväg?” Bäst att fortsätta blunda.
Men, om man mot
bättre vetande, ändå undrar lite över hur världen kommer att te sig för
ens barn och barnbarn, så blir framtidsfrågorna allt mer påträngande och
tenderar att störa sinnesfriden. Men var skall man börja, om man nu, mot
all förmodan, råkar ta upp frågor om förhållanden i den kommande
framtida världen? ”Man ärver inte
jorden från sina föräldrar utan lånar den från sina barn.”
Jag plockar upp
en bok ur högen på golvet. ”Före
– Efter. En diagnos.” skriven
av Gösta Ehrensvärd. Boken, som publicerades år 1971, beskriver hur en
hyperteknologi på kort tid gör slut på sina resurser och faller tillbaka
till agrar nivå. På bokens omslag kör två astronauter bil på månen. Sen,
då resurserna tagit slut, cyklar de omkring här på jorden. Är det ett
trovärdigt scenario? Kan inte teknikens synbara omnipotens hjälpa oss?
Jag plockar upp en annan bok. ”The
Limit to Growth a thirty year update.”
Det är en uppföljare till den bok
som år 1972 initierade en världsomfattande diskussion om tillväxtens
gränser. Med datorsimuleringar justerades bl a ingångsparametrar för
befolkningstillväxt, miljöförstörelse, industrialisering, produktion av
mat, resursuttömning, energianvändning, vattentillgång. Den
datorsimulering som visade att vårt samhälle bröt ihop, vid mitten av
detta århundrade på grund av vår expansiva och slösaktiga livsstil,
upprörde folk i vida kretsar.
En, i boken,
använd metafor var att jämföra den skenande utvecklingen av de
uppräknade parametrarna, med hur en oansenlig mängd av vattenhyacinter
som växte i kanten av dammen växte exponentiellt. Växterna hade
egenheten att fördubblas varje dygn, så att de skulle täcka dammen på 30
dagar. Frågan som ställdes var: Man vill utrota dessa växter och
bestämmer att sätta in åtgärder först då halva dammen är bevuxen. När
skall man då börja? Svar:
På den 29:e dagen. En exponentiell tillväxt har egenheten att man inte
under de första 29 dagarna ens anar att ett problem föreligger. Sen sker
tillväxten explosionsartat.
Frågan som
ställs i uppföljaren till 1972 års upplaga av
”The Limits to Growth” är:
”Hur är läget nu?”
Framtidsdebatten skapar inte längre stora rubriker i tidningarna. Beror
det på att problemen är lösta? Eller beror det på att det är bekvämt att
blunda?
Författarna
anser att problemen från 1972 inte bara är olösta, utan lika akuta nu
som då. Dessutom har 30 år gått förlorade under vilka problemen har
blivit ännu mer accentuerade. Typiskt är att i debatten om ett av
problemen, ”Climate Change” ,
som får anses vara mycket väl belagd, det finns motståndare som gör allt
de kan för att diskreditera de data som framkommit. Det gäller
framförallt: ”Business as usual!”
Eller som man sade under antiken:
”Salve Lucre.”
Jag tar upp en
annan bok från golvet. Den kommer tydligen från World Future Society
enligt fraktsedeln. Boken heter ”The
Dream Society. How the coming shift from information to imagination will
transform your business.” Boken
är skriven av Rolf Jensen arbetar på The Copenhagen Institute for Future
Studies.
Bokens budskap
är kort och gott ett konstaterande av att produktion av varor kan ske
överallt, men främst, där lönerna är låga. När sen varorna marknadsförs
i de rikare länderna så sker det med olika slag av slogans som
framhåller de fördelar som just den produkten har relativt andra
liknande produkter. Brunt sockervatten marknadsförs exempelvis med hjälp
av en jingel som säger något så ointelligent som att just det märket ”Refreshes
you best.” Den dyra klockan på din arm bärs av män ”Who
rules the World.”
Fantasi och
kreativ ordkonst blir mer säljande argument än kvaliteten på
produkterna. Det sker ett paradigmskifte från materiell till immateriell
framtoning av produkterna. Sparar det månne på ändliga resurser?
Häromdagen
lyssnade jag på ett föredrag som hölls av Anders Sandberg från ”The
Future of Humanity Institute” vid Oxford University. Sandberg berättade
om ett pågående projekt, WBE, Whole Brain Emulation. Projektet går ut på
att kopiera över i mjukvara hela den mänskliga hjärnans funktionella
nervsystem. Man strävar alltså efter att bygga upp en kopia i
datoranpassad mjukvara av en hjärna, som till sin funktion inte går att
skilja från det biologiska originalet.
Inte nog med
det. Jag plockar upp en bok till från golvet. (Vi har sålt huset och
flyttat ut bokhyllorna – jag har därför mitt bibliotek på golvet, tills
vidare.) Boken heter ”The
Singularity is Near. When Humans Transcend Biology.”
Boken är skriven av, en vän till
Anders Sandberg, som heter Ray Kurzweil.
Denne
författare menar att snart är ovanstående projekt med emulering av den
mänskliga hjärnan är klart. Då kan man med modern teknologi överkomma
den biologiska hjärnans stora begränsning: signalhastigheten i
processandet av information. På en sekund går en signal i den mänskliga
hjärnan en sträcka motsvarande ca
Tidpunkten för
Singulariteten, d v s då en icke – biologisk hjärna börjar processa
information och därmed helt utklassa den mänskliga hjärnan, förlägger
RAY Kurzweiler till mitten på vårt århundrade.
Läsaren lägger
kanske märke till ett märkligt sammanträffande. Enligt författarna till
den först nämnda boken: ”The
Limits to Growth, a thirty year update,” så sammanfaller det
Västerländska samhällets ödesstund med tidpunkten för Singulariteten.
Är det ett aprilskämt?
Denna
betraktelse är ofullständig utan en hänvisning till en klassisk bok som
publicerades år 1966. Jag tar upp den från golvet och läser titeln: ”Sagan
om den stora datamaskinen.” Författaren är Olof Johannesson. Det är
en pseudonym för fysikern Hannes Alfvén som år 1970 erhöll Nobelpriset i
fysik.
Boken handlar
om att Naturens djupaste mening var att frambringa en dator. Under
årmiljoner försökte Naturen åstadkomma det resultatet, men misslyckades.
Till slut fick Naturen se till att människan utvecklades. Så småningom
byggde människan den första datorn. Snart byggde datorer själva allt
bättre datorer. I bokens slutkapitel väntar människor och datorer, med
spänning, på svaret på frågan: ”Behövs
människor i fortsättningen.” Svaret utlovas
inom några få millisekunder.
Francis
Fukuyama har skrivit des sista boken i denna betraktelse.
Den heter lämpligt nog: ”The
End of History and the Last man.”
Det är en märklig bok som handlar om
en märklig tid: Vår egen tid.”
Poeten T. S. Elliot skrev:”This
is the End. The End is my Beginning.”
Sävedalen den
första april 2013.
Aadu Ott
Två missförstånd
gällande samhällsvetenskapernas egenart
Strömstad
akademi är i bokstavlig mening tvärvetenskaplig. Här samsas
folklivsforskare, fysiker, sociologer, litteraturvetare, historiker,
psykologer, kemister, psykiater m fl. Det är ofrånkomligt att exempelvis
en kemist har vaga kunskaper om samhällsvetenskapernas
metodproblem och om
dessa vetenskaper skiljer sig från naturvetenskaperna,
på vilket sätt skiljer de
sig från dessa? Jag tänkte ta upp två missförstånd som tyvärr är
utbredda inte minst bland samhällsvetare och psykologer när man hävdar
att samhällsvetenskaperna befinner sig i en annan liga än
naturvetenskapen.
Missförstånd I:
Uppdelningen Die Welt als Natur
och Die Welt als Geschichte d
v s en uppdelning mellan världen som naturvetenskaperna forskar på och
den värld som exempelvis historikern forskar på. Naturvetenskapen,
framhåller man, är sysselsatt med
det evigt återkommande
och oföränderliga och upptäckten av
generella principer
(lagbundenheter) medan historia (sociologi, socialpsykologi, antropologi
e t c ägnar sig åt området för det
unika, åt det andliga
(immateriella) och förändring. Den förstnämnda är ”nomotetisk” det andra
är ”idiografisk” och denna basala skillnad kräver olika metoder.
Naturvetenskapens abstrakta, klassificerande metoder anses inte
tillämpbara på exempelvis studiet av vår historia då denna handlar om
individer och grupper som en gång var levande och vars unika
personligheter bara kan fångas via utövandet av historikerns
intuitiva förståelse
eller empati.
Dikotomin
nomotetisk/idiografisk är emellertid ohållbar då
alla vetenskaper är
nomotetiska och idiografiska.
Alla söker efter mönster under data och alla beaktar individer i termer
av det universella och brukar det speciella eller partikulära för att
gissa sig till och kolla det generella.
Biologerna Levins och Lewontin uttrycker det så här .”..things
are similar: this makes science possible. Things are different: this
makes science necessary.”
Med andra ord är en
idiografisk vetenskap en självmotsägelse och leder obönhörligen till
subjektivism och relativism. Fakta och historier kan vara lokala:
vetenskapen är det aldrig.
Missförstånd II:
En annan utbredd uppfattning är att samhällsvetenskaperna till sin natur
är svårare än naturvetenskaperna då de handskas med mycket mer
komplexa objekt, d v s med
många fler variabler. Studiet av ett system som ett samhälle är
nödvändigtvis svårare än att studera än dess komponenter. Man utgår
underförstått från premissen att ju mer komplext ett objekt är ju
svårare är det att knäcka problemen. Men denna premiss är felaktig. Inom
vetenskapsfilosofin illustrerar man ofta detta faktum med
trekropparproblemet inom
mekaniken som är ett oändligt svårare problem än något problem som
innehåller miljarder av kroppar då det senare i vissa avseenden kan
behandlas som ett enda system. Gaslagarna utgör ett exempel på detta.
Likaså är det
betydligt lättare för en demograf att göra förutsägelser gällande
miljoner människor än att predicera huruvida ett visst par kommer att få
ett visst antal barn och på samma sätt är det lättare för en
opinionsundersökare att förutsäga valresultatet än att förutsäga hur en
viss medborgare kommer att rösta. I en mening är en person mer komplex
än något socialt system då han eller hon utför många fler funktioner än
det senare och på grund av att han eller hon är produkten av en enormt
komplex biologisk och social utvecklingsprocess.
Nej det är
snarare så att samhällsvetenskapernas variabler är otämjda av
teori eller att teorin är för enkel d v s inbegriper alltför
få relevanta variabler eller sammanlänkar desamma på ett alltför
enkelt sätt – vanligtvis linjärt.
Gunnar Windahl