|
Aktuellt från
Strömstad akademi: Nr 16 2013
Redaktörens ruta
Ärade ledamöter, Det här
nyhetsbrevet förmedlar en tråkig nyhet. Ledamoten och vännen Olev Ott
har hastigt lämnat oss. Rektor Lars Broman skriver mer om detta sorgliga
faktum i detta brev.. I denna kalla
marsmånad är redaktionen överöst av bidrag till vår elektroniska
rapportserie. Detta är mycket glädjande och stimulerande. Som redaktörer
möter vi såväl gamla som nya problemställningar i skiftande
framställningar. I en av dessa uppsatser diskuteras begreppet ”evidensbaserad
kunskap” – ett aktuellt honnörsord i Socialstyrelsens dekret och
bedömningar av medicinsk och psykologisk praxis. I egenskap av tidigare
handledare och lärare i psykologi och psykoterapi är jag väl bekant med
uttrycket och den ibland hetsiga debatt detta vållat i
behandlingskretsar. Vad står då ordet ’evidens’ för i detta mantra?
Svar: ingenting annat än påvisbara effekter av något slag.. Detta är
olyckligt då evidens blott och bart syftar på att behandlingar har
mätbar (önskad) effekt och ’evidens’ har kommit att felaktigt jämställas
med validitet i debatten. Om
behandlingseffekter är orsakade av exempelvis placebo framgår som regel
inte detta.. Denna okulärbesiktningskultur fungerar givetvis som
bromskloss för utvecklingen av förklarande teorier inom
behandlingspsykologin och hindrar ett närmande mellan vetenskap och
praxis. När vi nöjer oss med konstaterandet att det som fungerar är sant
har vi nått vägs ände. Det fanns en tid när åderlåtning betraktades som
’beprövad erfarenhet’.
Från er rektor/From your
Vice Chancellor (bilingual as usual)
Olev Ott Jag den sorgliga
nyheten att förmedla att vår akademi- och styrelseledamot Olev Ott avled
den 23 februari, dagen efter sin 66-årsdag. Han var en aktiv och
inspirerande akademiledamot och han kommer att saknas av många av oss
som träffade honom under möten och akademiska högtider. Han kommer att
leva kvar i våra minnen. Olev begravs 19 mars i Lundby gamla kyrka i
Göteborg
I have the sad news to report that our Academy Fellow
and Member of the Board Olev Ott passed away on 23 February, the day
after his 66th birthday. He was an active and inspiring Bord
Member and he will be missed by many of us who met him during meetings
and Academic Festivals. He will continue to live in our memories. Olevis
buried 19 March in
Note: Ott is a fairly common Estonian name; Aadu and
Olev were not relatives.
Strömstad akademi på
Experimentarium 7 maj 2013 Experimentariums
direktör och hedersprofessorn vid Strömstad akademi Asger Høeg har
bjudit in ledamöterna i akademin med gäster till en dag på Skandinaviens
största science center, Experimentarium i Köpenhamn. Program: 1000 Ankomst. Vi
går til Mødelokale 3. Kaffe, the og kager. 1015
Experimentariums historie, koncept, udstillinger m. v. 1050 Pause. 1100 Rundtur i udstillinger og
back-stage. 1200 Lunch. 1300 I
udstillingerne på egen hånd. 1430 Akademiet
holder møde i M3. 1700 Tak fori
dag. Asger er
tilstede og fortælle jer om Experimentarium og vise jer rundt bagefter –
både i udstillinger og back-stage. I skal kun betale for kaffe, lunch m.
v. Entré og Mødelokale er pro bono. Experimentarium
ligger
Anmälan senast 1 maj (men gärna
tidigare) till Bodil Frisdal, bodil.frisdal@stromstadakademi.se.
Strömstad Academy at
Experimentarium 7 May 2013
Experimentarium’s Director and Strömstad Academy
Honorary Professor Asger Høeg has invited Academy Fellows and their
guests to a day in the largest science center in Scandinavia,
Experimentarium in
1000 Arrival. Coffe, tea and cookies in Meeting Room
3.
1015 Experimentarium’s history, concept, exhibitions,
etc.
1050 Pause.
1100 Tour of exhibitions and back-stage.
1200 Lunch.
1430 Academy meeting in M3.
1700 Thanks for today.
Asger will participate and present Experimentarium
and afterwords guide us – both in the exhibitions and back-stage. You
only pay for coffee, lunch, etc. Entrance fee and meeting room is free
for us.
Experimentarium is situated
Register no later than 1 May (but better before) to
Bodil Frisdal, bodil.frisdal@stromstadakademi.se.
Acta Academiae
Stromstadiensis Vår elektroniska
skriftserie Acta Academiae Stromstadiensis kommer nu under mars att
kopplas till Digitala Vetenskapliga Arkivet DiVA inom ramen för vårt
samarbete med Högskolan Väst. DiVA portal är en gemensam söktjänst och
ett öppet arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser
producerade vid 30 lärosäten. Se vidare
www.diva-portal.org. På detta
sätt kommer AAS-skrifterna att bli mycket lättare att hitta av andra
forskare än tidigare, både direkt på DiVAs hemsida och genom olika
sökmotorer. Just nu är flera
nya titlar på väg in i AAS; vårens första är Anders Gustavssons
Death,Dying and Bereavement in
Sweden and Norway. A Comparative Study (AAS-12, 23 s) och Nils-Göran
Areskougs Konst och vetenskap i
samspel (AAS-13, 23 s). Du som är
ledamot i Strömstad akademi är välkommen att publicera rapporter i
Acta Academiae Stromstadiensis. En typisk AAS-skrift behandlar
forskning, utbildning eller idédebatt och är mellan 10 och 100 A4-sidor
stor. AAS redaktionskommitté Gunnar Windahl (gunnar.windahl@stromstadakademi.se),
Sven Erik Skønberg och Markku Jääskeläinen tar
gärna emot era manuskript på skandinaviska, engelska eller annat språk
med sammanfattning på skandinaviska eller engelska för elektronisk
publicering på vår hemsida
www.stromstadakademi.se (och på DiVA). Redaktionskommittén beslutar
om publicering, i regel inom 14 dagar (beroende på längd), och
förbehåller sig rätten att sända ut manuskript för bedömning, dvs
Peer-Review, i de fall det anses motiverat.
Our electronic report series Acta Academiae
Stromstadiensis is now during March connected to the (mostly Swedish)
Digital Scientific Archive within framework of our collaboration with
Presently, several new titles are in the process of
being published in AAS; the first ones this spring are Anders
Gustavsson’s Death, Dying and Bereavement
in
You who are a Fellow of
Twitter
påminnelse/reminder
Du som ännu inte har skaffat dig ett Twitterkonto för att kunna följa
@stromstadakad, gör det på
www.twitter.com.
You who not yet
have a Twitter account and became a follower to @stromstadakad can get
one at
www.twitter.com.
Påminnelse om
årsavgift 600:-/Reminder of annual
fee SEK 600
Årsavgiften betalas till plusgiro: 487542-3 eller bankgiro: 341-2913. I
brevet som du nyligen har fått kan du läsa om allt som ingår i avgiften.
The annual fee is
paid to IBAN SE25 9500 0099 6034 0487 5423, BIC NDEASESS. In the letter
you recently have received you can read about everything that is
included in the fee.
Akademisk högtid
24-26 juni 2013/Academic Festival
24-26 June 2013
Programmet presenterades i förra nyhetbrevet,
http://www.stromstadakademi.se/nyhetsbrev-15.htm. Du behöver inte
anmäla dig än; inbjudan kommer att skickas ut i april. Däremot är det
klokt att boka övernattning snarast – gå till
http://www.vastsverige.com/sv/stromstad/.
The program was
presented in the previous newsletter,
http://www.stromstadakademi.se/nyhetsbrev-15.htm. You don’t have to
register yet; invitation will be sent by e-mail in April. However, it is
wise to book hotel room asap – go to
http://www.vastsverige.com/sv/stromstad/.
Ott’s Spot
Vart är vi på väg?
Albert hade en natt en dröm. Han satt
på ett tåg som for genom ett land där man i skolan använde penna och
papper som arbetsverktyg. Man hämtade, under ledning av en lärare, sin
kunskap ur skrivna böcker och färgglada kartböcker. Eleverna satt ofta
enskilt i sina likadana bänkar och gjorde samma saker i 45 minuters
arbetspass. De var alltid intresserade av samma sak samtidigt och
lyssnade alla samtidigt uppmärksamt på läraren som ständigt pratade.
Efter skolan gick de hem och satt och gjorde sina föreskrivna läxor som
de sedan redovisade under de förhör som läraren ledde. Den elev som bäst
och felfritt kunde återge texten fick en klapp på huvudet som
uppmuntran. På en skylt som tåget snabbt körde förbi skymtade Albert att
landet kanske hette någonting som liknade ”Analog - land”.
Strax efter det for tåget in i en
lång tunnel. På en skylt som passerades, då tåget kom ut ur tunneln,
stod något som liknade ”Digital - land”. Albert såg ånyo diverse
skolhus, men de var mindre. Eleverna satt oftast framför datorskärmar
och jobbade. De var utspridda en och en eller i små grupper. Tydligen
höll de kontakt med varandra och omvärlden med något slag av mer eller
mindre osynligt nät. Han kunde emellertid skymta hur nätet följde
jordens rundel. Eleverna hämtade information från nätet, arbetade in den
in sina huvud och sände den tillbaka i form av ny kunskap till det
allomslutande nätet. Borta var den allsmäktige läraren, den svartvita
textboken och den färgglada kartboken. Pennan var ersatt av ett
tangentbord eller en smartphone, pappret av datorskärm eller läsplatta
(lärplatta?) och kartboken av Google Earth…Sen vaknade Albert, han
mindes tydligt drömmen – Var det bara en dröm?
Albert hade
kvällen innan studerat en bok som Peter Gärdenfors, som är professor i
kognitionsvetenskap vid Lund hade skrivit: ”Lusten
att förstå. Om lärande på människans villkor.” Troligen hade den
något provokativa texten bearbetats i hans undermedvetna medvetande.
Gärdenfors funderade över den förändringens vind som blåste lite
oberäkneligt genom vårt gamla traditionstyngda och ideologistyrda
skolsystem. Han framhåller
att vårt skolsystem, som tvingar trettio elever att sitta i samma
skolsal där de förväntas intressera sig för samma uppgift som
presenteras av en talför lärare, varken är förenligt med elevernas
evolutionära bakgrund eller med resultat från forskning om lärande. Att
studieresultaten dalar och att oron i klasserna ökar är kanske inte helt
oväntat. Det är i varje fall knappast ett bra utgångsläge för en nation
vars självbild är att vi har ett kunskapssamhälle som kan hävda sig bra
i den ökande globala konkurrensen. Gärdenfors
sneglar på den pågående Digitala Revolutionen som tar sig uttryck i att
skolförvaltningar delar ut bärbara datorer och läsplattor till eleverna
i hopp om att på det sättet kunna åtgärda problemen. Han ställer frågan:
Vad finns det för pedagogisk vision som är underbyggd av forskning.”
Hans slutsats är att i många fall ersätts boken, eftersom många elever
inte är funktionellt läskunniga, med datorprogram vars kvalitet ligger
på nivån ”Bok på burk.” Gärdenfors har
dock en positiv grundsyn på användning av digitala medier. Han visar på
ett insiktsfullt sätt på vägar att förbättra den växelverkan som sker
mellan elev och dator. Han utvecklar tankar kring sex kriterier som
kognitionsforskaren Maria Larsson har ställt samman för att använda
teknik i lärande som nära knyter an till hans teoretiska överväganden. Dessa kriterier
är att: Tekniken skall stödja
interaktivitet; Tekniken
skall ge
återkopplingar till
eleverna; Tekniken skall använda
narrativa former i
presentation av materialet; Tekniken skall anpassas till elevernas
lärstilar; Tekniken skall
erbjuda former för
samarbete; Tekniken skall stödja
metakognition. Alla dessa
kriterier är kognitiva verktyg som en professionell lärare använder
intuitivt och man kan då undra vad teknikstött lärande medför för något
nytt? Albert deltog
under våren i en kurs som omfattade fem veckor. Kursen gavs av Edinburgh
University. Albert behövde dock inte lämna sin studievrå i Sävedalen.
Alberts ”klass” hade ca 43.000 (fyrtiotre tusen) studerande. Kursen
hette E-Learning and Digital Cultures. Det var en MOOC kurs (Massive Open
Online Course). Kravet för deltagande var att man hade en dator med
programmet Google+. Albert fann att kursen uppfyllde alla de sex
kriterier som Gärdenfors diskuterat. Albert fann också att han,
visserligen som lågpresterande studerande på kursen, fick del av
synnerligen inspirerande tankegods. Kursens bärande
tanke harmonierade med Alberts eget tänkande: Vad skall framtida elever
kunna i framtidens samhälle? Den som skriver läroplaner och tester för
att kolla upp vad eleverna har lärt inför den uppgiften måste ha samma
möjlighet att se in i framtiden som en spåkvinna. Någon har konstaterat:
Det enda som vi, med säkerhet, vet om framtiden är att vi inte vet något
med säkerhet om framtiden! Det finns anledning att begrunda om man
kan lösa skolans problem med fler tester, betyg i tidigare åldrar och
striktare skrivna läroplaner. I de senaste
numren av Universitetsläraren
har de problem och möjligheter som MOOC konceptet innebär diskuterats på
ett inträngande sätt. Albert vill tolka dagens skolsituation som ett
exempel på Thomas Kuhns paradigmskifte. I boken
From Brain to Mind av James
Zull behandlas frågan på ett kvalificerat sätt. Zull framhåller att
modern hjärnforskning med magnetkamera, fMRI, samt informations- och
kommunikationsteknik, IKT, är årsbarn. Hans slutsats är att vår tids
stora pedagogiska utmaning består i att gifta ihop IKT med fMRI till ett
lyckligt äktenskap. Är det början på
ett sådant som vi ser? Aadu Ott
Web-adresser:
https://www.coursera.org/,
http://www.mooc-list.com/.
Bedömningskriterier
för Acta Academiae Stromstadiensis (AAS)
Vissa oklarheter
har förelegat gällande vilka kvalitetskriterier som brukats för
godkännande av AAS- rapporter. Klarare AAS-kriterier håller nu på att
tas fram och styrelsen avser att besluta i denna fråga den 7 maj.
|